Hur kan man fascineras och bli alldeles lycklig och gosig i hela kroppen av något som man samtidigt är så satans rädd för?

Jag säger bara - åskan!
Mysigt, spännande, uppfriskande..men åh så skrämmande.

Så ni kan ju tänka er att jag hade lite blandade känslor ikväll när åskan började höras ungefär en halvtimma efter att Johan åkt hemifrån för att gå på ett jobbmöte.

---

För övrigt, håll utkik här lite, det kommer in ett flertal härliga bilder på mina bakverk.