Det känns inte bra..

..inte någonstans. Idag är det onsdag..imorgon är det torsdag. Ursch, vad veckan gått fort. Imorgon ska jag, för er som inte förstått det ännu, jobba min första dag som butiksdemonstratör. Och det känns inte bra alls..samtidigt som det känns kul och spännande.

Det som känns mest jobbigt just nu är nog att det är Coop i Jacobsberg jag ska till. Jag har ingen aning om var det ligger och jag ska ta mig kommunalt dit helt själv. Jag är jätte orolig att jag inte ska hitta och att jag ska komma för sent. Johan kanske kan följa med mig efter jobbet ikväll med bilen och kolla lite var stationen ligger och var Coop ligger så jag vet lite mer än NOLL i alla fall. Då brukar det kännas lite bättre. Sen får jag ge mig iväg i god tid så jag hinner..jag ska ju vara där lite innan elva.

Sedan tror jag inte att jag är så hemskt nervös för något mer..det skulle i så fall vara hur butikschefen tycker att jag jobbar. Jag själv kanske tycker att jag gör jobbet jätte bra, men det kanske inte han/hon tycker, så jag får ett dåligt omdöme. Och det kommer ju i så fall leda till att min sista demo blir på fredag (som redan är planerad) sen får jag nog inte jobba mer med det. Och tänk om jag tycker det är jätte kul? (SUCK)

Men jag försöker att inte tänka så mycket på hur jag ska vara och göra, jag är mig själv och gör mitt bästa. För visst kan jag bara göra mitt bästa? Och är det inte tillräckligt så nej, då är det ju inte det..........
 

Åh, vet ni vad jag ser fram emot mest den kommande tiden?

Imorgon ska jag jobba - nervöst. På fredag ska jag jobba - nervöst. Men SEDAN..har vi en helt underbar helg framför oss, med ledigt och massa mys. Ta hand om varandra ordentligt hela helgen för sedan..så kommer måndagen, och då åker jag faktiskt hem till Västervik. Johan åker till Sweden Rock på tisdagen med två kompisar och vi kommer vara på skilda håll i en hel vecka. Vilken ENORM saknad jag kommer att känna efter honom. Jag vet att jag har sagt detta innan, men i alla fall. (HAHA) Sedan på söndagen så åker han och kompisarna hemåt igen, då hämtar de upp mig på vägen i Västervik och så åker vi hem till Stockholm igen. Sedan är det bara en vecka hemma med jobb för Johan och inget vad jag vet än för mig. Och sedan åker vi till Västervik IGEN den 15 juni..för den 16 fyller jag år. 22 år..herre gud, vad jag börjar bli gammal. Helt ärligt, 22 år..var tog åren efter 13 vägen? (HAHA) Och sedan närmar det sig den 20 e juni och vi firar ett helt underbart år tillsammans. Då ska vi hitta på något skoj. Antingen kryssning eller åka till Ullared. Vi har FORTFARANDE inte bestämt oss. Gud, det kändes som att det var så lång tid kvar till dess för ett tag sedan och nu är det plötsligt bara ett par veckor kvar.

Ta hand om dagen idag, för den kommer aldrig mer tillbaka!! Tänkvärt.



Kommentarer

Tankar och funderingar?

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar: