Tack Ulrika för den fina kommentaren. Jag blir så glad!!

Det blev ingen springrunda i spåret då mörkret har en förmåga att falla alldeles för snabbt nu för tiden. Över en natt sa det bara POFF så kändes det som om det är vintertid igen och man borde gå i ide. (Haha). Men hur eller hur, en promenad blev det. Vi gick till Johans föräldrar. Pratade lite med hans mamma och lillebror, hans pappa var inte hemma.
Sen fick vi skjuts hem av lillebror och väl hemkomna hamnade vi i stor fight med en mega-super-duper-fet och stor fjäril och en sådan där flygande stor sak som ser ut som en spindel nästan med långa ben och är bara jävligt äcklig. Harkrank eller vad det heter. BLÄ! Vi skrek, sprang runt, viftade, det var bara rent KAOS.

Panikartat när äckeldjuren gärna ville sätta sig på en eller flyga runt huvudet på en. Ursch. Jag hatar såna där kryp. På avstånd gör det inget men när dom vill pussas med mig tar jag avstånd. Huja. Det hela slutade med att Johan viftade lite med armarna efter harkranken och rätt som det var låg den helt orörlig precis innanför tröskeln vid balkongen (som vi givetvis öppnat på full glänt i hopp om att de skulle flyga ut istället för att flyga in i lampan och cirkulera som puckade idioter) och jag säger; Men älskling, dödade du den?

Johan svarar; Ne, det gjorde jag inte. Den ligger ju där, ta ut den nu! Jag kontrar med att efter att ha rört på den lite säga; Amen, den är ju visst död..den rör sig ju inte. Johan säger; Okej, jag kanske gav den en liten smäll. Jag; Den är stendöd! Johan; Jag tror den bara spelar..Jag; DEN ÄR DÖÖÖD. Johan; Men ta ut den dååå!! Jag; Men hämta något att ta den med då för faan. Johan; Tror ändå att den bara spelar..dom är bra på sånt tror jag. (Så går han och hämtar en stekpincett, HAHAHA). Min kamp fortsatte med äckel-fjärilen och herre gud säger jag, vad larvig man är i såna där situationer. Som om den skulle kunna döda mig liksom..men jag gillar det inte bara. Uuuhh..

Efter många om och men fick vi i alla fall ut dom bägge och vi hoppas på att grannarna inte ringde polisen och rapporterade misstänkt mordförsök här uppe så som vi (läs jag) skrek och (läs Johan) sprang omkring och smällde igen dörrar efter sig i desperata försök att undkomma djuren..(Hahaha). Ja. Vilken kväll.

Nu är jag supertrött och tänker gå och lägga mig, Johan har redan lagt sig, hoppas inte han somnat. Godnatt på er, bilder på senaste inköpen kanske kommer imorgon.