..som vanligt när vi är i Västervik så har vi fullt upp hela tiden, många bollar i luften. Pust..

Vi stannade i alla fall ute i stugan över natten igår när vi kom fram. Så skönt att sova på landet, vakna upp och kika ut genom det lilla fönstret och se vattnet och fint väder. Underbart!!

När vi vaknat till och gjort oss iordning gav vi oss iväg till min farfar först..han bor i Loftahammar.
Där fanns även en bakfull faster och hennes söta barn som tyvärr växer alldeles för snabbt för att tant Emma ska hinna med. (Haha).

Efter det vandrade vi runt på utställningen och en hel del inköp gjordes. Jag var duktig och tog kort på allt tidigare ikväll men kom snabbt på att jag ändå inte hade kamerasladden med mig, så ni får vänta med bilder tills imorgon, eventuellt måndag. Hm..

Efter utställningen åkte jag och Johan in till stan (Västervik) och pappa med sambo åkte tillbaka till stugan.
Stressade in på både ÖB och Willys, ÖB för att kolla lite bara, Willys för att (som vanligt när det gäller oss) köpa presentpapper till mammas presenter i sista sekund innan det var dags för mammas kalas kl 14. Bilder på mammas presenter kommer nog det med, hon fick i alla fall bland annat två salt/peppar kvarnar, elektriska, i lime-grönt såklart som är hennes absoluta favoritfärg. Hon blev nog glad tror jag allt..

Efter kalaset åkte vi hem till Ida och Jimmy en stund för att hälsa på dom och barnen. Ida var tyvärr inte hemma, bara Jimmy och småttingarna. Lilla Nellie, som jag trodde så har hon lärt sig gå. Oj oj, det gällde verkligen att tänka snabbt, reagera snabbt och ha falkögon i både nacke och tår för att hänga med där. (Haha) Men åh så söta dom är dom små. Elina är min lilla kyckling verkligen. Vi hade en diskussion när hon försökte klättra upp på staketet till deras uteplats precis som sin kompis..

Elina - Törs jag hoppa här tror ni? Kan jag?
Jag - Ja, men akta så du inte slår dig bara..var försiktig.
Elina (lite gnälligt) - Men jag tööörs inteee.
Jag - Nej, men hoppa inte då, ingen tvingar dig.
Elina - Men jag viiiill.
Jag - Ja, men hoppa då..

(Haha)

Hon hoppade till slut.

Sen var det dags att skjutsa mamma ut till sin nyfunna karl, som för övrigt var en mycket trevlig man, så vi hämtade upp henne, stannade till på lite affärer för att handla och sedan gav vi oss ut från stan och iväg till landet där han bor. Mysigt, och han hade världens sötaste kattunge. Åhh, jag blev helt kär. Gosen!! Ville verkligen ta med henne hem..Skrållan hette hon. SÖT!!

Sen åkte vi tillbaka till stan igen och hem till mammas lägenhet där vi ska bo inatt. Nu har vi varit ute på kvällens sista promenad med hundarna (vi är ju hundvakt åt mammas hundar alltså) för ungefär en timma sedan och Johan har somnat i soffan. Hundarna verkar med ha somnat - SKÖNT, för fy faan vad jobbiga dom är. (Haha) Jag får psykbryt, de skäller på ALLT, minsta lilla ljud. Visserligen saknar dom väl riktiga matte så jag får väl ha lite överseende. Sen är dom ju väääldigt söta. Men jag kan inte påstå att jag saknat tiden då jag bodde hos mamma varannan helg och hörde de där skallen jämt och ständigt. (Hahaha). Fattar inte hur jag överlevde till nu..

Efter promenaden fastnade det bajs i Nappes päls med (det är den ena hunden, dvärgspetsar) och jag fick inte bord det, dels för att han ville bita mig för det såklart gjorde ont när jag drog i hans päls, och dels för att det var för löst. Så det blev duschen när vi kom in..tror ni det var lätt? Nej, skulle inte tro det. Han smet från mig först, men jag ger mig ta mig faan inte, duscha skulle han, punkt slut. Jag sprang minsann efter och till slut gav han upp hoppet om att springa ifrån mig och min nu ganska arga röst och satte sig ner rätt på mattan. Såklart! Åhhh.. "NAPPE! FÖR FAAN..SKÄRP DIG, sätt dig iiiinteee på maaattaaaan!! DU HAR JU BAJS I RÖVEN!! KOM HIT!"

Tog tag i han, lufte in han i badrummet, in i duschen och stängde duschdörrarna om oss så han inte kunde komma någonstans. Så ja, det vara bara för han att gilla läget helt enkelt. Men när han väl fick vatten på sig så var han så duktig så, han verkade ha gett upp striden för länge sen för nu satt han så fint och duktigt, lät mig lyfta på han lite och komma åt ordentligt. Sen fick jag torka honom med en handduk och jag fick till och med torka tassarna..han HATAR när man rör hans tassar. Det gör Wille med för den delen, den andra pöjken.

Så fick han godis efter, som han inte ville äta upp. Så jag gav han en liten bit leverpastej istället. Det var tydligen godare. Men sen fick han väl smak på det goda för då åt han upp levergodisen med minsann. Sen drack han lite vatten, gick och ställde sig i dörröppningen till sovrummet och tittade på oss precis som; Ska vi gå och lägga oss nu eller??

Suckade lite besviket när vi satte oss i soffan, lunkade efter och la sig under bordet. Där ligger han än och verkar sova djupt. Wille försvann, han ligger nog inne under sängen. Nu ska jag väcka en sovande älskling och förflytta oss in i sovrummet och somna gott. HÄRLIGT! Imorgon har vi inga direkta planer utöver hundpromenaderna, kanske stan en sväng, letar efter en parfym jag vill ha. Sen är det hemresa igen..Back to the city that is alive. Det är inte den här stan i alla fall. Ursch så trist, efter klockan fem finns INGET att göra i stort sett, då stänger allt utom mataffärerna..BLÄ! Men å andra sidan är staden ganska mysig..i alla fall på somrarna.

Godnatt.